Instiftad av Bengt Sjöberg 2016

Bidrag 2021

Utöver Sjöbergpriset, där 9/10 av prissumman är reserverad för forskningsändamål, har Sjöbergstiftelsen under 2021 fattat beslut om bidrag på sammanlagt ca 63,3 miljoner kronor. I denna summa ingår 6 miljoner kronor till CancerRehabFonden för rehabilitering av cancer-drabbade och 1,2 miljoner till Nätverket mot cancer för kartläggning av rehabiliteringsbehoven och befintliga rehabiliteringsresurser.

Umeå Universitet

Ska kartlägga tarmbakteriers roll vid tjock– och ändtarmscancer

Forskare har upptäckt att en rubbad tarmflora tycks öka risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Men varför? Richard Palmqvist och hans forskargrupp studerar cancerpatienters tarmbakterier för att bättre förstå hur de påverkar tumörutvecklingen och effekten av olika behandlingar.

Trots att våra tarmbakterier har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, är deras roll i uppkomsten av tjock- och ändtarmscancer ännu relativt outforskad. För att minska antalet vita fläckar på kunskapskartan började Richard Palmqvist, professor vid Umeå universitet, för några år sedan jämföra tarmfloran hos personer med och utan tarmcancer. Resultaten visade då att vissa bakterier förekom oftare hos cancerpatienter, framför allt Fusobacterium nucleatum, Parvimonas micra och en toxinproducerande variant av den vanliga tarmbakterien E. coli.

När hans forskargrupp sedan kartlade själva tumörerna, upptäckte de att både Fusobacterium nucleatum och Parvimonas micra ofta även fanns i tumörvävnaden. Parvimonas micra var speciellt vanlig i tumörer som också var fulla av aktiverade immunceller.

Utöver detta har forskargruppen bidragit till att upptäckta att det finns en koppling mellan att ha antikroppar mot toxinproducerande tarmbakterier i blodet och att senare utveckla tjock- och ändtarmscancer. Nu får Richard Palmqvist 4 500 000 kronor av Sjöbergsstiftelsen för att fortsätta utforska tarmbakteriernas roll i tjock- och ändtarmscancer. En förhoppning är att man i framtiden ska kunna förebygga sjukdom eller påverka behandlingen genom att förbättra en rubbad tarmflora.

Uppsala Universitet

En munkylare kan skydda munnen mot cellgifter

En vanlig och smärtsam biverkan av cellgifter och strålning är inflammation i munnen, oral mukosit. Det drabbar både barn och vuxna. För att förebygga problemen utvecklar Gustaf Ljungmans forskargrupp en speciell kylare kan skydda munnen mot cancerbehandlingen.

Förutom att det gör ont, leder oral mukosit till att patienter kan få problem att äta och har en ökad risk för infektioner. Det i sin tur kan göra det blir svårt att genomföra en cancerbehandling enligt den plan som har lagts upp.

Tidigare har man upptäckt att det vid kortare behandlingar går att minska eller förebygga oral mukosit om man kyler munnen. Personer som får cellgifter har exempelvis fått suga på is eller skölja munnen med isvatten under de 30–60 minuter som behandlingen pågår. Kylan gör att blodkärlen drar ihop sig så att blodflödet till munnen minskar. Detta tror forskare skyddar den känsliga vävnaden från att utsättas för cellgifterna, vilket reducerar risken för oral mukosit.

Många barn, speciellt mindre barn, upplever dock att det är obehagligt att suga på is en längre tid. De kan få ont i tänderna, drabbas av huvudvärk eller må illa. Därför har forskargruppen kring Gustaf Ljungman, överläkare och professor vid Uppsala universitet, uppfunnit en speciell apparat som kyler luften i munnen, intra-oral air cooling device, som barn upplever är lättare att använda. Nu får forskargruppen 3 000 000 kronor från Sjöbergsstiftelsen för att fortsätta att utveckla och testa munkylaren, så att den ska fungera ännu bättre.

Vilka preventivmedel kan förebygga äggstocks- och livmodercancer?

Forskning visar att hormonella preventivmedel kan förebygga äggstocks- och livmodercancer. Men olika preventivmedel innehåller olika hormoner. Nu ska Åsa Johansson undersöka vilka preventivmedel som bäst kan motverka dessa cancerformer.

Äggstockscancer är en av de dödligaste cancerformerna. Färre än hälften av alla drabbade överlever i mer än fem år. Här kan preventivmedel vara till hjälp. Studier visar att hormonella preventivmedel minskar risken för äggstockcancer med 21 procent. För de som har hög risk för sjukdomen – genetiskt eller livsstilsmässigt – är det viktigt att kunna förebygga cancern.

Preventivmedel är dock olika utformade. Vissa innehåller både östrogen och progestin, andra bara progestin. Det finns också progestin av olika typer och hormondoserna varierar. P-piller som tas en gång per dag innehåller exempelvis mer hormon än p-stavar, spiraler och p-plåster.

Nu ska Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet, systematiskt studera vilka preventivmedel som bäst förebygger äggstocks- och livmodercancer och hur genetiska riskfaktorer och livsstilen påverkar riskreduceringen. I studien ska hon utnyttja det svenska läkemedelsregistret och cancerregistret, och även en biobank i Storbritannien. Målet är att resultaten från projektet ska kunna leda till evidensbaserade rekommendationer, som också är individanpassade för kvinnor som har en hög risk att drabbas av dessa dödliga cancerformer. Sjöbergsstiftelsen bidrar med 3 000 000 kronor till projektet.

Karolinska Institutet

Hur kan ohälsa förebyggas hos personer som haft sköldkörtelcancer?

Personer som har haft differentierad sköldkörtelcancer upplever ofta en nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. I en pågående studie, ledd av Christel Hedman, följer forskare personer som har haft diagnosen för att förstå varför de upplever en sämre hälsa. Syftet är att utveckla en behandling som kan förbättra livskvaliteten.

Hälften av alla som får differentierad sköldkörtelcancer är under 50 år. Prognosen för sjukdomen är god, men risken för återfall varar livet ut. De flesta behöver också en livslång behandling med sköldkörtelhormonet Levaxin. Till en början ges hormonet ofta i höga doser vilket kan bidra till orkeslöshet och kraftiga trötthetskänslor.

Både risken för återfall och hormonbehandlingen kan förklara varför personer som haft differentierad sköldkörtelcancer ofta upplever en sämre livskvalitet. Många har depression, ångest och rädslor för återfall. Trots detta saknas det behandlingar som man vet kan öka patienternas psykiska välmående.

För att lära sig mer om hur personer som har haft differentierad sköldkörtelcancer mår, följer en grupp forskare, ledda av Christel Hedman, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet, personer som fick diagnosen mellan 2012–2018. Det långsiktiga målet är att utifrån den kunskap som samlas in, utveckla en digital psykologisk behandling mot hälsoångesten, vilket kan öka välbefinnandet i gruppen. De ska också granska hur den intensiva Levaxinbehandlingen påverkar livskvaliteten. Sjöbergstiftelsen stöttar projektet med 1 500 000 kronor.

Kan mineralet selen fungera som ett effektivt cellgift?

I laboratoriestudier har selen visat sig kunna slå ut cancerceller som har blivit resistenta mot all övrig behandling. Resultaten är väldigt hoppfulla. Nu testar forskare att ge selen till personer med obotlig cancer. Det första målet är att se hur höga doser selen som kroppen tål.

Mineralet selen är livsnödvändigt för oss. Det ingår i en rad olika enzymer i kroppen som är viktiga för vårt immunförsvar och skyddar cellerna mot oxidation. I stora doser är däremot selen giftigt och nu hoppas läkare kunna utnyttja detta för att behandla svårbotlig cancer.

En orsak till att cancerceller blir motståndskraftiga mot cellgiftsbehandlingar är att de börjar tillverka speciella proteiner som kan pumpa ut cellgifterna ur cellen. Det skyddar cancercellerna mot gifterna. Men Mikael Björnstedt, överläkare och professor vid Karolinska Institutet (KI), har upptäckt att selen tycks ta sig in i cellerna via just dessa pumpar. Därför suger cancercellerna upp mycket mer selen än friska celler och i provrörsstudier har därför selen visat sig vara giftigt för cancerceller.

Nu undersöker Mikael Björnstedt tillsammans med Ola Brodin, överläkare och docent vid KI, om de kan använda selen för att behandla cancerpatienter som inte har något annat hopp kvar. I ett första steg utvärderar de hur behandlingen ska ges och hur höga doser selen som kroppen kan klara. I ett andra steg ska de undersöka om den dosen är tillräckligt effektiv för att patienter med svårbotlig cancer ska kunna börja behandlas med selen. Sjöbergstiftelsen stöttar projektet med 6 000 000 kronor.

De ska underminera lungcancertumörers motståndskraft

Nya läkemedel mot lungcancer har visat sig kunna förlänga livet på patienter, men till slut blir tumörerna ofta motståndskraftiga mot behandlingen. Nu ska en grupp forskare undersöka om de kan underminera tumörernas motståndskraft med hjälp av en ny form av metod: mikroRNA-hämmande behandling. 

Lungcancer är den dödligaste cancerformen, men de senaste åren har det utvecklats nya målriktade läkemedel, tyrosinkinashämmare, som har gett ett nytt hopp. De är effektiva mot tumörer som har mutationer i tillväxtdrivande proteiner, framför allt ALK och EGFR, och förlänger ofta patienters liv. Dessvärre blir tumörerna till slut motståndskraftiga mot läkemedlen vilket leder till att cancer kommer tillbaka.

När Simon Ekman, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, har undersökt vad som orsakar tumörcellernas motståndskraft har han upptäckt att de har börjat tillverka så kallade mikroRNA. Det är speciella molekyler som styr hur aktiva olika gener är i cellerna. När hans forskargrupp har slagit ut dessa mikroRNA i cellförsök, har tyrosinkinashämmarna återfått sin effekt på tumörcellerna.

Nu får Simon Ekmans forskargrupp, tillsammans med forskare från flera svenska sjukhus, 3 000 000 kronor från Sjöbergstiftelsen för att fortsätta studera den mikroRNA–hämmande behandlingen. De kommer att transplantera in tumörcellerna från personer med lungcancer i så kallade avatarmöss, som utvecklar en tumör som är väldigt lik den som finns hos patienten. Sedan ska de utforska hur den mikroRNA-hämmande behandlingen påverkar mössens tumörer. Målet är att få fram all den kunskap som krävs för att behandlingen ska kunna testas i kliniska försök på människor.

Ska testa nya metoder för att spåra spridd magcancer

Cancer i magsäcken och matstrupen upptäcks ofta för sent, när cancern redan är spridd. Rimma Axelsson ska utforska två nya spårämnen för att diagnostisera magsäcks- och matstrupscancer. Målet är att hitta tumörer och upptäcka om de har spridit sig i kroppen, för att kunna avgöra vilken behandling som kan vara effektiv.

När en läkare ska bedöma hur cancer i matstrupen eller magen ska behandlas är det avgörande att veta om tumören har spridit sig eller inte. Finns cancern bara lokalt räcker det ofta med kirurgi, medan är cancern spridd krävs cellgifter eller andra läkemedel.

I dagsläget finns dock få bra metoder för att identifiera och diagnostisera metastaser av magsäck- eller matstrupscancer. För att förbättra diagnosmöjligheterna får nu Rimma Axelsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, ett anslag om 3 000 000 kronor från Sjöbergsstiftelsen.

I ett delprojekt ska hon utnyttja ett ämne som heter fibroblast-activating-protein-inhibitor (FAPI) för att hitta metastaser av så kallad diffus magsäckscancer. FAPI kopplar till denna form av cancer. Om FAPI är märkt med en radioaktiv isotop är det möjligt att med hjälp av positronemissionstomografi (PET) hitta metastaser som bara är 3–5 millimeter.

I ett annat delprojekt ska Rimma Axelsson utnyttja ett nytt och unikt spårämne som kopplar till HER2-positiva tumörer. HER2 är ett protein som driver tillväxt av cancer och förekommer vid matstrupscancer. Med hjälp av det unika spårämnet hoppas hon kunna avgöra vilka patienter med matstrupscancer som kan ha effekt av en behandling som är riktad mot HER2.

En kombination av diagnosmetoder ska avslöja lungcancer

Ofta upptäcks lungcancer för sent, när sjukdomen inte längre går att bota. Men forskare vid Karolinska Institutet håller på att ta fram en ny metod för att kunna diagnostisera cancern tidigare. De kombinerar en detaljerad symptombeskrivning med blodanalyser. Nu ska de finslipa metoden med hjälp av artificiell intelligens, AI.

Personer som utvecklar lungcancer har ofta känt att något har varit fel i kroppen långt innan de får sin diagnos. Men de första tecknen på sjukdomen – hosta, trötthet, nedsatt aptit och andningsbesvär – kan vara diffusa och svårtolkade.

Genom att djupintervjua patienter med lungcancer om hur deras första symptom yttrade sig, har Lars E. Eriksson, professor vid Karolinska Institutet, KI, tillsammans med kollegor, utvecklat ett digitalt frågeformulär som kan användas för att identifiera mönster av symptom som utgör en varningsklocka för lungcancer. Tillsammans med Janne Lehtiö, också professor vid KI, har han sedan kombinerat resultaten från frågeformuläret med detaljerade analyser av proteinsammansättningen i patienternas blodplasma. På så vis har de fått fram data som kan göra det möjligt att diagnostisera lungcancer med större precision.

Nu får forskarna vid Karolinska 5 100 000 kronor från Sjöbergsstiftelsen för att förenkla den nya diagnosmetoden med hjälp av AI. De ska även undersöka om metoden går att använda för att förbättra screeningen av lungcancer hos rökare. I dagsläget avbildar man ofta lungorna med olika typer av datortomografi, men det ger alldeles för många felaktigt positiva resultat. Genom att kombinera bilderna med symptombeskrivningar och blodanalyser hoppas forskarna kunna avslöja om det verkligen växer en tumör i lungan.

Göteborgs Universitet

Kan nytt läkemedel hjälpa mot hjärnmetastaser av bröstcanser?

Vissa cancerceller är beroende av ett speciellt reparationssystem som lagar skador i arvsmassan. År 2019 kom läkemedel som slår ut detta reparationssystem och som har visat effekt mot ärftlig bröstcancer. Nu ska Barbro Linderholm med kollegor undersöka om dessa läkemedel även kan fungera mot hjärnmetastaser av bröstcancer.

Vissa personer föds med en genetisk risk för bröstcancer. De har en defekt i ett speciellt maskineri i cellen som normalt reparerar skador i arvsmassan. Det leder till att det lätt uppstår fler genetiska förändringar i cellerna, vilket så småningom kan orsaka cancer.

År 2019 godkändes två nya läkemedel mot ärftlig bröstcancer som utnyttjar just det faktum att cellerna har svårt att reparera sitt DNA. Läkemedlen gör att cancercellerna blir ännu sämre på att reperara sina genetiska skador, vilket leder till att skadorna i arvsmassan blir så omfattande att cellerna dör.

Den ärftlig formen av bröstcancer utgör dock bara för 3–5 procent av all bröstcancer. Nu ska Barbro Linderholm, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetetssjukhuset, tillsammans med kollegor i Lund och Örebro, undersöka om de nya läkemedlen kan användas på en betydligt större grupp av patienter. Kartläggningar av metastaser i hjärnan av icke-ärftlig bröstcancer visar att de också relativt ofta har defekter i arvsmassans reparationsmaskinerier. Förhoppningen är därför att de nya läkemedlen, som har relativt få biverkningar, ska göra att även dessa cancerceller övermuterar och dör. Sjöbergsstiftelsen stöttar projektet med 3 000 000 kronor.

Ska förebygga svälj- och gapsvårigheter vid huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer tillhör de cancersjukdomar som ökar mest. Som en biverkan av behandlingen utvecklar många personer svårigheter att öppna käkarna och svälja. Lisa Tuomi ska undersöka om ett träningsprogram kan förebygga problemen, så att patienterna kan få lättare att gapa och äta.

Cirka 1 600 personer får årligen huvud- och halscancer och många behandlas med strålning. Som en biverkan av detta får nästan hälften av alla patienter problem med att gapa, svälja och äta. Bristen på näring leder i sin tur till att patienterna bland annat tål cancerbehandlingen sämre och får en ökad risk för infektioner.

För att motverka strålterapins biverkningar har forskare tidigare testat olika träningsprogram för att förbättra gap- och sväljförmågan. Programmen har dock varit jobbiga att följa och få patienter har orkad med dem. Baserat på den tidigare forskningen har därför Lisa Tuomi,

universitetssjukhusöverlogoped och docent vid Göteborgs universitet, utvecklat ett enklare träningsprogram. I preliminära studier har det visat sig vara möjligt att genomföra under den onkologiska behandlingen. Patienterna har mått bättre, känt mindre smärta och upplevt en bättre livskvalitet.

Nu får Lisa Tuomi och kollegor ett anslag om 3 000 000 kronor från Sjöbergstiftelsen för att testa programmet i en större randomiserade och kontrollerad studie. Blir resultatet positivt kan programmet sprids i vården. Om fler patienter kan bibehålla en bättre förmåga att svälja och gapa, kan sannolikt också följdsjukdomar och dödlighet minskas. 

Kan externa doser cellgifter få bort metastaser i levern?

Ögonmelanom är en ovanlig form av malignt melanom som är svår att behandla. Ofta sprider sig sjukdomen till levern och majoriteten av patienterna dör då inom loppet av ett år. Roger Olofsson Bagge ska testa en ny form av behandling, som endast utförs på Sahlgrenska universitetssjukhuset, där levern utsätts för extremt höga doser cellgifter.

Behandlingen av vanligt hudmelanom har de senaste åren revolutionerats av de nya immunterapierna. Dessvärre har dessa fungerat sämre vid ögonmelanom. Nu får Roger Olofsson Bagge, överläkare och docent vid Sahlgrenska Akademin, ett anslag om 4 500 000 kronor från Sjöbergstiftelsen för att utforska en ny form av behandling mot metastaser av ögonmelanom i levern, där immunterapi kombineras med något som kallas isolerad leverperfusion (isolated hepatic perfusion, IHP).

Vid IHP isoleras leverns blodomlopp från resten av kroppen. I stället kopplas levern till en hjärt-lungmaskin och extremt höga doser cellgifter pumpas genom levern under 60 minuter. Eftersom levern är isolerad skonas resten av kroppen. Metastaserna i levern kommer dock att försvagas och förhoppningen är att immunterapierna då kan bita bättre. 

Behandlingen ska testas i en klinisk fas 1-studie där 18 patienter ingår. Alla patienter får både immunterapi och IHP, dom lottas dock till att antingen börja med immunterapi eller IHP. Förhoppningen är att kombinationen ska aktivera immunförsvaret ytterligare och göra så att fler patienter överlever.

Spår av tumör–DNA i blodet ska individualisera behandling av sarkom

Sarkom är ett samlingsbegrepp för flera ovanliga cancerformer som relativt ofta drabbar barn och unga. Sprider sig sjukdomen är prognosen dyster. Anders Ståhlberg utforskar en ny metod för att kunna följa utvecklingen av sarkomtumörer med hjälp av enkla blodprover. Målet är kunna individualisera behandlingen.

När tumörer uppstår i kroppen kommer det att finnas spår av deras arvsmassa, DNA, i blodet. Detta DNA kallas för cirkulärt tumör DNA (ctDNA) och kan användas för att spåra och följa tumörer i kroppen.

Forskargruppen kring Anders Ståhlberg, docent vid Göteborgs universitet, har utvecklat en ultrakänslig metod, SiMSen-Seq, för att bättre kunna kartlägga ctDNA i blodet. Nu får han ett anslag om 4 500 000 kronor från Sjöbergsstiftelsen för ett projekt som inleddes år 2017 där han utforskar hur denna metod går att använda för att individualisera behandlingen av sarkom.

I projektet tas blodprover regelbundet för att kartlägga patienternas ctDNA och även deras immunsystem. Syftet är att kunna se vilken effekt olika behandlingar har på tumören och att upptäcka återfall. Detta gör det möjligt att tidigt avsluta ineffektiva behandlingar och snabbt sätta in en ny behandling om cancern är på väg tillbaka. En mer individualiserad behandling ökar chansen att terapin ska bli framgångsrik och minskar risken för att ineffektiva insatser ska orsaka onödigt lidande.

Lunds Universitet

Kan främmande ämnen tidigt i livet bidra till barncanser?

Varför barn får cancer är i dagsläget delvis okänt. Karin Broberg ska leda ett projekt där forskare vill jämföra miljön under fosterstadiet för barn som har fått cancer, med de som inte har fått det. Syftet är att undersöka om det finns främmande ämnen, till exempel kemikalier eller metaller, som kan förklara varför barn får cancer.

Varje år diagnostiseras cirka 370 svenska barn med cancer. När äldre personer får cancer orsakas det ofta av genetiska förändringar som ansamlas i våra celler under ett liv, men bara 8,5 procent av all barncancer går att koppla till någon form av medfödd genetisk förändring. Så vad orsakar barncancer i de övriga fallen?

Karin Broberg, professor vid Lunds universitet, får nu 3 000 000 kronor från Sjöbergstiftelsen för att leda ett projekt där forskare ska undersöka om främmande ämnen under fosterstadiet kan bidra till cancer. De kommer att analysera prover från en biobank där blodserum från gravida kvinnor har lagrats och leta efter spår av kemikalier och metaller. De ska även söka efter tecken på oxidativ stress eller inflammation i kvinnornas blod, eftersom det kanske skulle kunna skada fostret.

Med hjälp av olika svenska register ska de också undersöka om barnens föräldrar har utsatts för cancerframkallande ämnen i sitt yrke eller sin boendemiljö, om det finns en familjehistoria av cancer, om mamman har rökt eller tagit någon speciell medicin, och så vidare.

Hittar de någon ny riskfaktor för cancer ska kunskapen användas till att förebygga barncancer i framtiden.

Detaljerad kartläggning lungcancer ska ge nycklar till ökad överlevnad

Med hjälp av storskaliga molekylärbiologiska metoder ska Maria Planck och Mikael Johansson nagelfara prover från lungcancerpatienter. Målet är att hitta biomarkörer som kan användas för att diagnostisera sjukdomen, individualisera behandlingen och tidigt avslöja om en person är på väg att få ett återfall.

De senaste årens explosiva utveckling inom molekylärbiologin gör det möjligt för forskare att kartlägga blodprover och cancerceller på en helt annan detaljnivå än tidigare. I ett gemensamt projekt ska nu Maria Planck, överläkare och docent vid Lunds universitet, och Mikael Johansson, överläkare och docent vid Umeå universitet, använda dessa metoder för att få fram kunskap som kan öka överlevnaden i lungcancer.

Viktigast är att kunna diagnostisera sjukdomen i ett så tidigt stadium som möjligt. Därför ska forskarna jämföra blodprover från nydiagnostiserade lungcancerpatienter med de från friska personer, för att se om det kan hitta förändringar i blodet som tidigt kan skvallra om att en tumör är på väg att utvecklas i lungan.

För att effektivisera behandlingen av lungcancer, ska de också nagelfara blodprover och tumörvävnad från patienter för att hitta biomarkörer som i förväg kan avslöja hur bra en viss behandling kommer att fungera eller om patienten ligger i riskzonen för ett återfall.

Utifrån hur tumören förändras under en behandling, ska de också försöka förstå varför vissa tumörer blir resistenta mot behandlingen och hur det går att motverka. Sjöbergstiftelsen bidrar med 9 000 000 kronor till projektet.